Laila

Pressbilder finns här!

Längtan efter kärlek är universell, ingen lätt sak och ingen mänsklig rättighet till skillnad från respekt. Respekt från sina föräldrar borde man kunna kräva men kan inte.

Saga Eserstam sågs senast i den bejublade monologen Älskade jävla pappa. Även i Laila lyfter hon fram tankar och känslor om ensamhet och utsatthet. Vad innebär det att inte befinna sig inom ramen för det som är "normalt"?

Att älska nån man inte får och att inte leva upp till omgivningens förväntningar? Att synligöra det man ofta inte ser, om det handlar Laila.

Musiken och Sagas sång har en central roll i föreställningen. Med egna tolkningar av bl. a Depeche mode, Alphaville och Frankie goes to Hollywood kan man i det närmsta beskriva föreställningen som en "musikmonolog".

En produktion av UngHästen, Västerbottensteatern

Text: Saga Eserstam
Regi: Pontus Stenshäll
Medverkande: Saga Eserstam
Foto, film och affischbild: Linus Johansson och Maja Hedlund

Längd ca 1 tim