Vad är våld?

Skådespelare: Andreas Anterot, Niklas Larsson Lirell, Firelle Najjar, Anna Åsdell

MANUS: UngHästen och Oskar Thunberg
REGI: Oskar Thunberg.
SCENOGRAFI & KOSTYMDESIGN: Maja Döbling
REGIASSISTENT: David Åkerlund
LJUS: Albin Åkerman & David Larsson Skoog
LJUD: Erik Sköld
SCENMÄSTARE/SNICKARE: Jonas Åberg
DEKORMÅLARE: Catarina Berglind
REKVISITÖR: Nina Muhonen Marklund
SKRÄDDARE: Ulrica Marklund, Terese Larsson
PEDAGOG: Albin Avander
PEDAGOG & AVDELNINGSCHEF: Malin Lundqvist
AFFISCHBILD: Lisalove Bäckman
PRESSBILDER: Patrick Degerman
KONSTNÄRLIG LEDARE: Johanna Salander
VD & ANSVARIG UTGIVARE: Challa Gustavsson

Tack till ateljéer och övrig inblandad personal

Tack till alla er som gjorde denna föreställning möjlig:
Män för kvinnofrid – Bert Öhlund
Länsförsäkringar
Västerbotten
Boliden
Region Västerbotten
Lena Stenvall
Tove Olsson
Lars Melin
Johanna Larsson
Stefan Åkesson
Jens Ohlin
Johan Zetterling

Sist men inte minst STORT tack till alla fantastiska elever och informanter vi har mött i Västerbottens län och pratat med inför Vad är våld?

Barnkonventionen, artikel 19:
”Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada, övergrepp, vanvård, misshandel och sexuella övergrepp.”

När en behöver prata med någon?

• Elevhälsan – Lärare, kurator eller skolsköterska

• BRIS – 116 111 eller bris.se har öppet dygnet runt.

• Ungarelationer.se

• Ungdomsmottagningen i din kommun.

• Polisen – 114 14 (akut: 112)

Du är inte ensam.
Det finns alltid någon som vill lyssna och hjälpa.

Att göra en föreställning om våld är lite som att göra en föreställning om livet självt. Ämnet är så brett att man omöjligt kan urskilja dess hela omfång ur någon enskild synvinkel. Det är fullt av motsägelser och paradoxer. Våldet finns överallt och ingenstans. Det syns och kartläggs i nära nog alla mänskliga kunskapsdiscipliner men det har ingen egen disciplin. På biblioteket har böckerna om våld ingen egen hylla, de är utspridda i alla andra hyllor.

Jag tror de flesta uppfattar våldet som en naturlig del av livet. Vi kanske skyr och avskyr våldet, men vi lever ändå i en slags acceptans inför att det alltid kommer att finnas där som ett hot eller en möjlighet, i det lilla såväl som i det stora. Jag har till exempel fantiserat om hur jag skulle skydda mina barn om det blev krig. Samtidigt händer det att jag höjer rösten mot barnen, vilket jag tror de flesta föräldrar gör ibland. Men när barnen då fogar sig så sker det inte för att de magiskt kommer till insikt eller plötsligt vet bättre. De gör det för att min vuxna mansröst fungerar som en påminnelse om vem som har det fysiska övertaget.

Även om våldet kanske är en del av vår natur, så minskar det fysiska våldet. Inte allt fysiskt våld, inte hela tiden. Men trenden över tid är tydlig, oavsett mätmetod. Vid arkeologiska utgrävningar av gravplatser från stenåldern, verkar så många som 20-30 procent av alla människor ha dött en våldsam död. Enligt kriminolog Manuel Eisner begicks i Stockholm under 1400-talet ca 45 mord och dråp per 100 000 innevånare och år. Under 1700-talet låg siffran under 5. BRÅ har tittat på dödsorsaksregistret i modern tid. 1991 dog 1,4 personer per 100 000 innevånare i Sverige en våldsam död. 2021 hade siffran sjunkit till 1. Så nånting gör vi rätt i det civilisatoriska projektet. Samtiden kan tyckas dyster, men våra ansträngningar verkar – över tid – faktiskt göra skillnad

Oskar Thunberg,
manusförfattare & regissör