Tidslinje om hemarbete

Med anlening av föreställningen ”Handbok för husmödrar” ges här en bakgrund till det svenska hemarbetet i en tidslinje. Urklipp från artikeln ”Alla tiders hemmafru” – Mia Sjöström, publicerad 2010-09-08, Svenska Dagbladet.

1910-talet

Krav på kvinnlig rösträtt blir starkare. Folkrörelser inom politik, fack och nykterhet växer fram.

1919 Allmän rösträtt för kvinnor införs.

1920-talet

Industrialiseringen tar fart och nya jobb skapas. Den kvinnliga arbetskraften behövs, men fortfarande råder hemmafruidealet. En del manliga arbetare strider för att få en försörjarlön så att även de kan ha råd med en hemmafru.

1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. I valet 1921 röstar kvinnor för första gången och Kerstin Hesselgren blir den första kvinnan i riksdagen

1930-talet

Lågkonjunktur med ökad arbetslöshet och extremt låga födelsetal. Många vill få bort kvinnor från arbetslivet, men lyckas ej. Giftermålsåldern är hög, äktenskapsfrekvensen låg. Stor andel ogifta kvinnor.

1930 9 procent av gifta kvinnor under 65 år arbetar.
1935 Alva Myrdal propagerar för daghem så att modern kan arbeta utanför hemmet och barnen tas hand om av pedagogiskt utbildad personal. Barnens ska tränas i solidaritet och gemenskap vilket ska utplåna traditionella klass- och könsskillnader.
1939 I lag förbjudet att avskeda en kvinna på grund av giftermål eller barnafödsel.

1940-talet

Under kriget läggs jämställdhetsreformer på is. Kvinnor behövs både som husmödrar och som arbetskraft. Staten inleder en aktiv familjepolitik för att uppmuntra barnafödande och familjebildning och ger exempelvis bättre lån och bidrag till bostäder för barnfamiljer.

1944 Hemmens forskningsinstitut (HFI) grundas för att rationalisera hushållsarbetet och höja hemarbetets status. Man vill skapa praktiska hygien- och köksutrymmen med bekväma bänk- och skåphöjder. Kunskapen samlas i byggnormer och tanken är att en praktisk och bekväm bostad ska ge tid för annat än att sköta hem och hushåll. (Blev Konsumentverket 1973).

1950-talet

Hemmafruidealets tidsålder. Men det finns även ett ökat behov av arbetskraft och fler kvinnor går ut i arbete. De så kallade kvinnolönerna är 30 procent lägre än mäns löner för samma jobb. Det finns inga daghem. Det är även svårare att hitta hjälp till hemmet då kvinnor som sysslar med huslig tjänst minskat med två tredjedelar jämfört med 20 år tidigare.

1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnen.
1956 Alva Myrdal säger att kvinnan ska sköta kvinnoplikter när barnen är små och sedan gå ut i arbete efter 15-20 år.
1956 lanseras exempelvis Mieles första helautomatiska tvättmaskin som kan både tvätta, skölja och centrifugera i samma maskin. Tidigare behövdes flera olika maskiner och en hel del manuellt arbete.

1960-talet

Den moderna jämställdhetspolitiken växer fram. Kvinnors arbetskraft behövs och hemmafruidealet och könsrollerna ifrågasätts. Kvinnorörelsen kräver sociala reformer som daghem, fri abort och lika lön.

1960 Lag om lika lön för lika arbete. I praktiken är dock kvinnolöner lägre.
1961 Eva Moberg skriver i en omdebatterad artikel att man och hustru ska dela lika på föräldraskap och försörjningsplikten.
1968 Drygt 10 000 daghemsplatser finns i landet.

1970-talet

Regeringen tillsätter en delegation för jämställdhet mellan kvinnor och män med syfte att hävda kvinnors rätt till arbete. Arbetsmarknaden är könsuppdelad. Kvinnor arbetar inom den expanderande offentliga sektorn i vård, skola och omsorg.

1971 Särbeskattning av makars arbetsinkomst införs. Tidigare beskattades den sammanlagda inkomsten för ett gift par och det var mindre lönsamt att båda arbetade.
1974 Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att sex månaders föräldraförsäkring införs.
1974 Beslutas att barnomsorgen ska utökas. Den svenska modellen inrättas där samhälle och familj har ett gemensamt ansvar för barnomsorgen.

1980-talet

Myndigheten Jämo bildas för att övervaka jämställdhetslagen som förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet. Ökad kvinno- och jämställdhetsforskning på universitetet. Ordet genus införs i forskarvärlden för att beskriva det sociala könet.

1983 Alla yrken öppnas för kvinnor, även inom försvaret.
1985 Riksdagsbeslut om förskola för alla barn från 1 ½ år till skolåldern.

1990-talet

Årtiondet handlar mycket om lönefrågor, att uppvärdera kvinnors arbete och öka kvinnors representation i styrelserum, företagsledningar och på politiska poster. 1994 är halva regeringen kvinnor.

1998 Första läroplanen för förskolan införs.

2000-talet

Det diskuteras hur man ska få pappor att ta ut en större del av föräldraledigheten eftersom deras uttag ligger på 20 procent av antalet totala dagar. Individualiserad föräldraförsäkring diskuteras. Insatser för att kvinnor och män ska få lika lön stärks. Sedan 1980-talet har kvinnor tjänat cirka 83 procent av männens löner.

2002 Föräldraförsäkringen utökas till totalt 480 dagar. Nu reserveras 60 dagar, mot tidigare 30, för varje förälder och kan inte överlåtas. (De så kallade pappamånaderna).
2003 Allmän avgiftsfri förskola införs för alla barn i åldern fyra och fem år.
2008 Vårdnadsbidrag införs på 3 000 kronor skattefritt till föräldrar som är hemma med barn som är mellan 1–3 år.

Källa:
Alltomjämställdhet.se, I kvinnoled, doktorsavhandling 1986 av Lissie Åström. Fredrika-Bremer-Förbundet. Lärarnashistoria.se. Folkhemmets byggande (1992), Miele.